fredag 16 mars 2012

Tvång, feminism och identitet: del 2 (Dum strategi)

Se sammanfattningsinlägg för hela serien.

Jämställdisterna verkar tro att genusdiktaturens hantlangare vill tvinga dem att uppfostra sina barn på ett visst sätt - ett vetenskapligt belagd dåligt sätt (obs inte vetenskapligt belagt på riktigt).

Dum strategi
Att föra en politisk debatt genom att diktera för andra vad de ska göra och få dem att drivas av skuld för att de inte gör rätt är inte bara taskigt utan också sjukt ineffektivt. Jag är inte så dum, det är ju som att skjuta sig i foten. Om det finns någon som ha liknande åsikter som jag som beter sig så så skäms jag samt hoppas att de ska växa upp snart. Detta är ett beteende som är särskilt vanligt bland nyfrälsta veggisar och brukar gå över inom ett år. 

Det var också ett beteende som verkar ha varit vanligt i 70-talets vänsterrörelse, i alla fall vad lilla 80-talist jag har förstått. Men varför tror liberalerna att dagens vänsterrörelse är likadan? Jag är väldigt trött på att det antas att jag tycker likadant som en självupptagen, desillusionerad, naiv, skulddriven vänsterrörelse som till mesta delen bestod av en akademisk vit medelklass som tyckte det var ballt att protestera mot Vietnam och röka på och som tio år senare hade svängt helt om och blivit aktieägare och skaffat volvo. Inte undra på att folk tyckte att socialistiska ideal och feminism inte hade någon verkligenhetsanknytning. Inte undra på att det här uttrycket fick fäste:

"om du inte är röd när du är ung har du inget hjärta 
- om du inte är blå när du är gammal har du ingen hjärna."

Som om socialism, feminism och vänsterideal är något förlegad, naivt och verklighetsfrånvänt som man växer ifrån. Om det gäller den skuldbeläggande retoriken kan jag hålla med, det är något folk växer ifrån. Men snälla, tro inte att det är allt som feminismen och socialismen är.

Jag är inte sån! Vi har gått vidare! Sluta slåss mot spöken!
Tack!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar